Här skriver jag om mitt kajakpaddlande och lite annat som blöter ner min näsa. Vill du titta lite närmare på någon av de små bilderna är det bara att ”klicka” på den.


måndag 29 juni 2009

Segling, fotboll och paddling!

Har i skrivande stund precis kommit hem från Björnön där jag sprungit, eller kanske snarare joggat/luffsat, runt femman. Hur som helst så gick jag i alla fall inte en meter och tog mig runt under trettio minuter. :-)) Så här sitter jag nu och eftersvettas innan jag kan ta en skön dusch och tänkte då skriva lite om helgen.

Helgen började med en härlig segling tillsammans med kusin K-A, småbröderna Carl och Eric. Vi startade från Mälarparken och kryssade söderut för att runda Ridöfjärden innan vi slörade hemåt igen. Som alla vet så suger ju sjön så kvällen avslutades med lite mat och dryck på Arosfestivalen.

Lördagen tillbringades vid sidan av olika fotbollsplaner på Aroscupen där Ellen var med och spelade. Solen sken och jag och jag fick en illröd strumpbränna, men förövrigt klarade jag solen bra. Ni kanske undrar hur gick det då för tjejerna i IFK? Jo, de vann tre matcher och förlorade två. Så jag tror att de var nöjda med sin insatts.

Söndagen ägnades åt paddling. Planen för dagen var att paddla runt Ridön. Startade vid tiotiden från Björnöbron och paddlade först norr om Björnön för att sedan fortsätta söderut mot Skåpholmen. När jag närmade mig Stora Sandskär mötte jag en kollega och hans dotter som var ute på en förmiddagstur i deras K2a.
På Sandskär häckade fiskgjusarna för fullt och runt om ön häckade en massa småbåtar. Jag trängde mig iland och gjorde en notering i Havspaddlarnas loggbok och fortsatte sedan snabbt söderut mot Ridön. Men efter att ha korsat farlederna, i ganska hårt tempo, ner mot Ridön så bestämde jag mig för att korta av turen och tog av öster mot Norrskär. Väl framme så träffade jag Peter, ”kajak är livet”, som satt där och njöt i skuggan med en bok. Han hade paddlat samma sträck men en timme tidigare (och lite snabbare). För mig var det nu dags för lunch och dagen till ära så blev det faktiskt frystorkat. :o( Jag som brukar fnysa lite åt frystorkat, tur att det inte var så många som såg mig. Det var kul att prata med Peter en stund. Han berättade bland annat om årets Blå band tur som han avbröt efter tre veckor då han varit inblåst i elva dagar. Han kändes faktiskt inte alls bitter över att ha brutet i år. Nåja, för två år sedan paddlade han ju runt hela kusten så han är ju redan medlem i Havspaddlarnas blåband. Efter lunchen paddlade vi tillsammans tillbaka till klubbhuset.

1 kommentar:

  1. Vilket kort på en del av mina små ålsklingar
    Mom

    SvaraRadera