Onsdagspaddling från Frösåker

Ikväll arrangerade Havspaddlarna en kvällstur med start från Vretbo badplats. Vi började paddla söderut, i en alltmera tilltagande motvind, på västra sidan om Aggarön. Vi fortsatte ner till Långholmens södra udde, som vi rundade, innan vi vek av norrut igen.
På Långholmens västra sida, vid en fin klippa, intogs fika. De andra plockade fram frukt, smörgåsar, kokta ägg etc. Normalt brukar jag inte känna något behov av att samla på mig vuxenpoäng, men när vi under fikan satt och pratade om 40-årskris så tyckte jag att min medhavda fika, som bestod av bullar, Ballerina kex, en snickers, en påse chips och kaffe, kändes pinsam ungdomsaktig. Så chipspåsen vågade jag inte packa upp förrän jag kom, men då tryckte jag i mig den oxå :-p
När vi fikat färdigt så kändes det som om vinden hade avtagit något. Och efter ytterligare några km paddlande var vi tillbaka vid bilarna.
Vi som fick en skön kvällspaddling var Per, Stefan, Mari, turledaren Zdenek och naturligtvis även jag.

Räddningsövningar med bad

Igår lärde sig Ellen att göra kamraträddningar och idag fortsatte vi med fler övningar. Vi hann bara ut till Björnön innan hon ville göra några kamraträddningar. Efter några svalkande kapsejsningar fortsatte vi till Östra holmen där det blev mera bad och fika.
När vi kom tillbaka till Björnön fortsatte vi med fler räddningsövningar i form av flottöruppgång. Även om det gick bra att göra flottöruppgång så tyckte Ellen att det var svårare än vad det såg ut att vara. Dessutom var det ju en massa vatten kvar i kajaken, som var jobbigt att pumpa ut. Men som Ellen konstaterade så blir det även muskler av att pumpa… och man kan ju även fylla pappas kajak :-)

Runt östra holmen (inlägg 100 :-) )

Idag paddlade Ellen och jag, i det underbara sommarvädret, ut till Östra holmen. Vi gick iland strax söder om hopptornet. Efter intag av matsäck så badade vi vid hopptornet (Ellen hoppade från de olika tornen medan hennes gamle far bara hoppade från bryggan). När vi badat färdig så paddlade vi runt holmen och över till badet vid norra Björnön. Här provade Ellen att kapsejsa och sedan ta sig upp i kajaken igen med kamraträddning. Efter fem lyckade kamraträddningar paddlade vi iland och köpte glass. När vi väl svalkats oss med varsin glass tog vi ytterliggare ett dopp. Som om ungen inte svalkat sig nog så körde hon ytterligare fem kamraträddningar innan vi kom tillbaka till Kanothuset.

Fullt ös i tältet med StatusQuo

En kväll i vintras satt jag och Johan hemma hos honom och lyssnade på en massa gamla skivor. Fram på småtimmarna, när det nog hade gått ner en och annan öl och möjligen någon Sringbank, plockade Johan fram en gammal StatusQou platta. Under någon av låtarna klämde jag ur mig att SQ säkert var ett riktigt bra live band som man borde ha sett någon gång. J som naturligtvis redan hade sett dem, på Circus 1995, bekräftade att det är fullt drag på deras konserter.
Några dagar senare ringde Johan upp mig på jobbet och frågade om jag viste vilka som skulle komma till Sala 31 juli? StatusQuo! Naturligtvis bestämde vi oss omgående för att köpa biljetter. Det kändes lite kul att få gå på konsert i Sala, där både J och jag vuxit upp. I vår ungdom var det folkets park som gällde om man vill lyssna på livemusik och där såg jag flera svenska artister så som Jerry Williams, Dag Vag och Noice när de var på folkparksturnéer. Men det var då de, nu var det dags för ett celebert besök i lilla Sala med rocklegenderna StatusQuo.
De kom till stan med ett stort tält som de turnerar land och rike med. Bara i juli gjorde de 15 spelningar och med över 6000 spelningar i bagaget så är antagligen Status Quo det band som har turnerat mest av alla världens band. Att de alltid är ute på turné märktes genom att de är så samspelta och oerhört tighta.
I det relativt lilla tältet så blev det nästan en intim känsla när man stod bara 15 meter från scenen. De bjöd på svängig gubbrock med fullt ös som gjorde att hela publiken sögs med i dans, sång och handklapp. Efter att de spelat ”What you’re proposing” och några andra låtar som var väldigt bra så lyfte nästan tältet av allsången när de drog igång ”In the army now”. Sedan följde ett kort trumsolo.
Hm, det var andra konserten på raken där det spelades trumsolo. Trumsolon var ju mer eller mindre standard på 70- och 80-talskonserter men sedan dess tror jag knappt att jag varit med om det. Personligen tyckte jag att dessa trumsolon ofta var alldeles för långa och tråkiga, men jag minns en konsert på Hovet på för en massa år sedan med det kanadensiska bandet SAGA som gjorde ett häftigt trumsolo.
Nåja åter till detta gig, som varade i ca en och en halv timme, där det så småningom om blev dags för finalen med ”Roll over lay down”, ”Down down”, ”Whatever you want” och ”Rocking all over the world”” och en sådan final är ju nästan oslagbar.