Vädret hade tidigare i veckan varit väldigt blåsig med kulingvindar, men lagom till helgen var det utlovat svagare vindar och strålande solsken. Och tro det eller ej, men helt enligt prognosen så mojnade vinden fram på lördag förmiddag till vindar mellan god och frisk bris så vi fick även njuta av en strålande höstsol.
Vi började paddla öster ut från Löknäs och genom sundet mot Idskäret och fortsatte förbi Stora och Lilla Kanholmarna. Efter att vi passerat Klövholmen vek vi av norr ut mellan Ytterö och Träskö och sedan paddla söderut mellan Gåln och Karsholmen innan vi intog lunch på Krokholmen. Här hittade vi en stor fin klippa som vi slog oss ner på. Några lagade mat andra åt smörgåsar och själv hade jag med mig en termos fylld med Felix Gulaschsoppa och lite creme fraiche, en favorit i repris.Efter lunchen snirklade vi runt lite i den södra delen av området innan vi tog av norrut mot Stora Kalholmen.
Med tanke på ett av märkena så undrar man om sjöfartsverket har insett att det är många landkrabbor som far runt i stockholmsskärgård. Men så här års var det ganska få båtar som var ute.Väl framme vid Kalholmen så väntade en vedeldad bastu och sedan en gemensam trerättersmiddag. Innan jag själv, och de andra i ”förrättsgruppen”, kunde basta och kasta oss i det sjugradiga havet så började vi förbereda kvällens förrätt. Till förrätt tänkte vi bjuda på krämig champinjonsoppa. Nej, nej inte någon tråkig pulversoppa, vi gjorde naturligtvis soppan på riktiga ingredienser, två kg champinjoner, fyra lökar, två liter grädde, persilja mm.
Under tiden som vi bastade och tog ett uppfiskande bad förberedde "huvudrättsgruppen" och "efterrättsgruppen" sina rätter.
Till huvudrätt blev det gratinerade kycklingfiléer fyllda med ädelost och därtill bjöds det ris och grönsaker. ”Efterrättsgruppen” hade gjort äppelkaka med vaniljyoghurt och avslutningsvis avnjöts en ostbricka. Vid närmare eftertanke så skulle nog Stefan kunna marknadsföra vandrarhemsturen som en gourmétur…
Efter en natts sömn var det dags för det sista matlaget, de morgonpigga, att göra frukosten åt oss andra. Det kändes nästan lite hotellyxigt att bara masa sig ner till ett dukat frukostbord fyllt av en massa gosaker.
Framemot tio halvelva tiden, när huset och bastun var städade, gav vi oss iväg i våra kajaker. Söndagen bjöd på, om möjligt, ännu finare väder än lördagen, strålande sol och endast en svag bris. 
Det var helt enkelt en fantastisk höstdag med hög, frisk härlig luft. Enda plumpen i protokollet var att jag inte hade några solglasögon med mig, men jag kisar hellre lite i solsken än har mulet väder.Återfärden gick först via Träskö-Storö och sedan vidare till Låren, där vi åt lunch. Sedan fortsatte vi söderut och rundade Västerholmen innan vi vek av väster mot Löknäs.
