Här skriver jag om mitt kajakpaddlande och lite annat som blöter ner min näsa. Vill du titta lite närmare på någon av de små bilderna är det bara att ”klicka” på den.


tisdag 29 september 2009

Paddling i Söderarmsskärgård

I vintras tänkte jag, Humbla och Jacob paddla en helg i Söderarmsskärgård, men då var det två meter höga vågor och drivis så vi valde då att paddla utanför Runmarö istället. Men i helgen så paddlade jag och Humbla i denna vackra skärgård.
Väderprognosen för helgen spådde soligt men blåsigt väder. De friska vindarna skulle dessutom tillta på söndagen.
Vi startade vid Rävsnäs strax före tolv på lördagen. Vinden var då sydvästlig 7 till 9 m/s och det naturliga hade nog varit att paddla i den norra skärgården där vi inte hade behövt göra några större överfarter och hade ganska lätt kunnat hitta lä bakom öar hela tiden. Så vi övervägde först att paddla upp till Håkanskär för att övernatta där, men bestämde oss ganska snart för att spara denna tur till ett senare tillfälle. Så vi började med att gå söder om Tjockö för att sedan inta lunchen på norra Fejan. Efter lunchen paddlade vi till fyren vid Lerskärsgrunden, som nog är det lättaste stället att ta sig över farleden som delar den södra från den norra delen av skärgården. Här inväntade vi några färjor innan vi passerade farleden. Enligt lillebror som jobbat på Silja så kör det för fullt här. Tror att han sagt att de gör en arton nitton knop här. Hursomhelst så kom de väldigt fort här.
När vi kom ner i den södra skärgården funderade vi på hur långt österut vi skulle ta oss, väl medvetna om prognosen med ökad västsydvästlig vind följande dag. Men jag ville gärna paddla ända ut till yttre skärgården och runda Söderarmsfyr, vilket vi också gjorde. Efter detta så tog vi oss tillbaka en bit in i skärgården innan vi slog läger.
Vid solnedgången var vi tillbaka vid Bredskär, se waypoint 007, där vi gick iland för att äta kvällsmat. Vinden hade nu mojnat rejält och vi pratade om att ta en nattpaddling upp till Håkanskär, men istället valde vi att knäcka en vinare till maten och slå läger för natten. När Stefan, efter middagen, skulle diska kastrullen upptäckte han en liten fisk i den. Undra just vad han använde för power bait…
Varken jag eller Stefan slog upp något tält utan vi sov direkt på klipphällarna i sovsäckarna. Det var en fantastisk känsla att ligga där och titta på den otroligt stjärnklara himlen. Det kompakta mörkret förstärkte nog upplevelsen. En mer märklig känsla, nästan surrealistisk, var när färjorna passerade en bit ut som upplysta julgranar. Vaknade till några gånger under natten, tittade upp på den stjärnklara himlen, och fascinerades av den och kände mig lycklig som fick uppleva detta.
På söndagsmorgonen hade vinden tilltagit betänkligt, och på tillbakafärden i motvinden försökte vi hitta lä bakom alla tänkbara öar.
Efter några timmars kämpande i motvinden var vi framme vid Lerskären där vi skulle passera farleden upp till den norra skärgården. Men nu bedömde vi att vinden och vågorna var lite för tuffa, så vi åt lunch och la oss på en klippa och väntade på att vinden skulle mojna. När vi låg där fick vi se en älg komma simmandes mot oss, i det lugna vattnet, mellan vår ö och ön nordost om oss. Undrar just om den tog sig vidare från denna ö, nästa passage bjöd nog på betydligt tuffare sjö.
Efter fyra timmars väntan lugnade vinden ner sig något och då passade vi på att korsa farleden. Väl över gick det ganska bra att hitta lä bakom öarna. Efter den långa väntan hade nu solen börjat gå ner, så sista biten in till Rvsnäs paddla vi i mörker.
Totalt paddlade vi drygt 44 km denna fina helg.

4 kommentarer:

  1. Ja, herre Gud vilka upplevelser Du får, men samtidigt stora strapatser och utmaningar. Tur att inte mamma visste vilka äventyr Du var ute på. Hur känns armarna nu efter den långa och tuffa paddlingen?
    Mom

    SvaraRadera
  2. Skönt att allt gick bra och ni fick en trevlig tur och fina bilder att visa upp :-)

    SvaraRadera
  3. ja du käre kusin - blir avundsjuk på ditt härliga friluftsliv - mitt inskränker sig till stavar och gräsklippare.Fast det är klart - om det nu fanns nån kajak som rymde mig skulle jag vål ändå inte våga. Blev nog vurpa direkt. Och tälta..ja det slutade jag med -91 efter Skåne och två vuxna och tre barn i tält i ösregn. ha det gott. Kram från kusinen på landet

    SvaraRadera
  4. Hahaha... Ja du kusinen, nu regnade det inte så vi behövde inte ens slå upp tälten. Och jag har ju läst på "Moas mys" att töserna inte blev avskräckta av tältning i regn...

    SvaraRadera