Årets första och kanske säsongens sista kajaktur

Efter adventspaddlingen frågade Erik om vi skulle göra en helgpaddling i början av januari. Och det ville jag naturligtvis göra. Frågan var bara när, första veckan skulle jag till Idre med några vänner och andra veckan skulle jag och Ellen till Sälen. Så efter en massa skidåkning var det bara att åka hem och packa om för lite paddling.

Som så många gånger förr så bar det av till Stendörren. Hit är det inte så långt, det är lätt tillgängligt, går alltid att hitta lä oavsett vind och sen tycker jag att det är väldigt fint här. Vi gav oss av tidigt på lördagsmorgonenen för att kunna sjösätta tidigt på förmiddagen vid Naturum. Väderprognosen för helgen var -3 till -9 grader och nästan samma siffror för den nordliga vindstyrkan. På lördagen var det inte så kallt och det föll en del snö medan söndagen bjöd på betydligt kallare väder.

Foto: Erik Gunnarsson

Foto: Erik Gunnarsson

Vi paddlade under hängbron, förbi Naturum och söderut mot Djurskärshällarna där vi åt lunch. Lunchen bestod av köttsoppa som Erik hade förberett på morgonen. Efter detta paddlade vi norrut och snirklade runt bland öarna sydost om Krampö.

Innan det blev allt för mörkt så bestämde vi oss för att hitta en tältplats i lä från den nordliga vinden. Vi valde ön öster om Klovskär som har en sydlig vik med en berghäll som skyddade mot vinden. När vi rest tältet så gjorde vi upp en eld där vi satt och ljög hela kvällen. Erik hade med sig torkat kött, pasta carbonara samt en tiramisu till efterrätt. Själv hade jag med mig öl, vin och whisky, så det gick ingen nöd på oss.

Foto: Erik Gunnarsson

Under natten kröp temperaturen ner ytterligare några grader men inne i tältet märkte vi inte av det. På morgonen var dock vattnet i dunkarna fruset. Till nästa gång ska jag komma ihåg att ställa vattendunken uppochner. Nåja, det gick i alla fall att få ur en del vatten till kaffe.

Att ta av sig dunjackan och krypa i torrdräkten var inte så kallt som jag trodde att det skulle vara. Men innan jag satte mig i kajaken så såg jag till att få upp värmen i kroppen genom lite hopp och skutt.

När vi kom tillbaka till viken där vi startade igår så hade det frusit. Ett par killar som skulle dyka sa att det inte gick att komma in där. De hade kastat sten på isen som höll. Men skam den som ger sig så lätt. Vi tog fart in i isen och försökte bryta oss genom isen. Erik försökte i mitten och jag utefter ena kanten. Om det beror på att jag är tyngre än Erik eller om isen var tunnare utmed kanten vet jag inte, men Erik fick ge upp och ta min ränna in till bryggan.